Fallbeskrivning 4. Man 35-40 år. Indian i Kanada.

Mina (dvs jag, Eva Milton) kommentarer och frågor i kursiv stil.

Beskrivningarna är mina minnesanteckningar med nyckelord och direkta citat från klienter under hypnos vilket förklarar den ibland inkorrekta svenska grammatiken och märkliga formuleringar.

Klienten, mannen, är redan i hypnos när vi "kommer in":

Titta på dina fötter! Hur ser dom ut?

Mockasiner, ljusbruna.


Hur ser underlaget ut?

Gräs. Grönt gräs.


Finns någon mer närvarande eller är du ensam?

Ja, jag ser en kvinna med långt mörkt hår. Hon tittar. Hon är inte glad, men inte ledsen heller.


Vilka känslor har du när du ser kvinnan?

Jag känner oro (tårar kommer nu), men när kvinnan tittar på mig, känner jag trygghet.


Nu blir jag sorgsen. Känner sorg, men jag vet inte varför.


Är kvinnan obekant eller bekant?

Jag är bekant med kvinnan.


Hur gammal är du ungefär och vad kan du berätta mer?

Jag är 25-28 år.

Nu ser jag många barn. Dom leker och springer på en äng. Jag känner dom alla. Dom känner mig. Jag leker kurragömma med dem. Dom har mockasiner och skinnskynken.


I vilket land bor du?

Jag bor i Kanada, uppe i bergen.


Gå hem till dig! Gå till där du bor, ditt hem.

Jag är där nu. Jag bor i en stuga av timmer. Träet är mörkt. Stugan är inte jättestor. 5 personer bor där. Landskapet där stugan står är öppet. Jag ser vatten nu. Det är en bäck, eller en å. Den finns på min gård. Kvinnan är med. Hon är glad.


Vilka är dom 5 personer som bor i stugan med dig?

Kvinnan och en äldre och 2 yngre personer.


Beskriv den äldre personen!

Det är en gammal kvinna med grått hår.


Och dom två yngre?

Det är barn. Mina barn. Dom är 2-3 år. En flicka och en pojke. Lika gamla. Dom är tvillingar.

Det finns två hästar. Dom är uppe i skogen. Skogen ligger ovanför stugan. Inga andra hus finns i närheten. Vi bor ensligt. Jag trivs här. Nu hör jag fåglar i skogen. Det är ett skönt liv.


När är det? Vilket år?

Slutet av 1800-talet.


Vad har du hästarna till?

Jag rider på dem i skogen.


Hur får du din mat?

Jag jagar. Med pilbåge.


Beskriv dig själv! Hur ser du ut?

Jag är indian, har långt mörkt hår. Jag är stark. Stark i kroppen. Stark i viljan.

Jag har det bra, och jag vill att alla ska ha det bra.

Jag har byggt huset. Det är mossa på taket. Nu hugger jag ved.

Kvinnan –jag blir glad av henne. Hon är varm och skrattar ofta. Hon tvättar kläder i ån. Hon hänger tvätt nu.


Vilken relation har du till den gamla kvinnan som bor i ditt hur?

Det är kvinnans mamma. Hon är gammal, 80-90 år och bara sitter.


Gå framåt i tiden nu, till en händelse som är viktig i det här livet, en händelse eller situation med mycket känslor.(Vi förflyttar oss nu framåt i tid, men bara ca 5 år).

Jag känner stor sorg (tårar kommer nu). Kvinnan, den äldre, är borta. Jag ser inte barnen.


Jag mår inte bra. Jag är väldigt sjuk. Jag svävar … jag har hög feber och svettas. Min kropp är i sängen, men jag svävar. Jag mår dåligt nu. Jag svävar.


Är du döende?

Ja. Jag är väldigt sjuk.

Nu är jag i kroppen igen. Känner mig lite bättre. Näää, jag är väldigt sjuk fortfarande.


Hur gammal är du?

Jag är ungefär 30 år.


Vad händer nu?

Kvinnan sitter i fotänden på sängen. Jag håller på att dö i febern. Nu kommer barnen. Dom är glada. Dom förstår ju inte.

Nu svävar jag igen. Men jag vill inte! Det är så ljust, så ljust nu. Ett sånt starkt ljus! Jag är i ljuset.

Jag är väldigt lugn. Det är skönt. Jag har inte ont någonstans och jag är lugn.


Vad vill du ta med dig tillbaka från ditt liv i Kanada?

Kärlek!


Vilket råd skulle du i det där livet, ge till dig själv i det här livet?

Var stark! Ta vara på det du har. Lyssna, och var rädd om det du har.


Om du skulle ge ett råd till dig själv i det där livet du precis upplevt, vad skulle det vara?

Man klarar mer än man tror.


Om du ser tillbaka på personerna i det livet, finns det någon eller några som du känner igen, eller som är bekanta på något sätt?

Ja, kvinnan. Hon har många lika drag som min sambo.

Evas kommentarer:

Detta var första gången mannen blev hypnotiserad överhuvudtaget och upplevelsen var väldigt stark. Svaren på frågorna (som var fler än ovan listade), kom hela tiden mycket snabbt och övertygande.

Mannen har hela sitt liv varit intresserad av indianer och har efter regressionen fått många svar på frågor och förklaringar till sina beteenden.

Hans rädsla för döden är borta. Döden är inte obehaglig eller farlig. Det innebär inte slutet –det fortsätter, men på ett annat sätt.