Den här unge mannen har alltid haft ett brinnande intresse för historia och särskilt medeltiden - allt från vardagslivet till musik. Och vill bara veta mer och mer. Han har inte förstått varför. Vi "kommer" in när han befinner sig i hypnos:

Berätta högt vad du upplever nu!

Det är en stad här!

En stad. Bra. Vad kan du berätta mer? (Han är en aning kortfattad i sina verbala beskrivningar, men jag ser att han upplever mycket mer än det han berättar, vilket han bekräftar efter sessionen).

Det finns en mur runt staden.

Är det natt eller dag?

Det är dag.

Är du ensam eller med andra?

Det är mycket folk här. Vi är innanför stadsmuren.

Jag ser ut från en kropp. Jag är en man. Jag har bruna läderskor.

Bra! Hur gammal är du ungefär? (Svaret kommer snabbt)

28 år.

Tack. Vad finns mer där i staden?

Jag ser en kvinna i ungefär samma ålder. Hon har blont hår. Är gravid. Hon ler.

Hon ler mot mig. Det känns bra.

Mannen vrider och skruvar på händer o fötter och pekar på sidan av kroppen, helt omedvetet, så jag frågar: Hur är det? Vad gör du?:

Jag bär ett vapen.

Jaha ... ett vapen? Vilket slags vapen?

Ett svärd.

Jag har varit borta men är hemma igen.

Folk står runt omkring och klappar händerna. Dom är glada. Fler har kommit till.

Vi har varit i ett annat land och krigat. Det känns inte som om det är i Sverige.

Ok ... ni har krigat i ett annat land? Vilket land är du i nu när du kommit hem?

Frankrike eller England

Det är ok att du inte vet riktigt ännu. Du får säkert mer information längre fram.

(Mannen grimaserar kraftigt nu och tar på sitt högra knä och säger):

Jag har ont i knät.

Har du ont i knät? Varför?

Vet inte riktigt

Är du intresserad av att veta varför du har ont i knät?

Ja.

Bra, okey ... ... gå till den situation där du fick ont i knät. 3-2-1, du är där nu, berätta högt medan du upplever!

En häst trampar på mig. Hästen stampar på mitt ben. Det sitter en man på hästen, som stegrar sig.

Var är du när det här händer?

På ett slagfält, och mannen på hästen är en av motståndarna.

På ett slagfält, jaha ja. Kan du beskriva mannen?

Han har full utrustning på sig. Riddarutrustning.

(Mannen ser rörd ut nu. Har det jobbigt):

Jag känner saknad av något.

Det är Hon! Jag tror inte att jag kommer hem igen pga knät. Det känns inte jätteallvarligt men jag kan inte gå utan att halta.

Motståndarna drar sig tillbaka. Dom flyr.

Ok, så motståndarna har dragit sitt tillbaka nu. Vad händer med dig då?

Det är en klunga av folk här. Det finns massor av döda överallt. Jag vill hem! Jag vill bort härifrån!

Alla hurrar nu. Vi vann slaget!

Så ni vann slaget! Vad händer sen?

Kvinnan är min fru. Jag känner värme. Hon säger “det blir bra”. “Allt blir bra”. Det känns skönt.

Jag ser ett litet hus nu. Det är innanför stadsmuren. Vi bor där. Huset är litet, av trä och har 2 rum.

Vad kan du berätta mer?

Det ligger vid en smal gränd med kullersten. Det känns som om det står hästar utanför. Det är mina hästar.

Fler hus ligger runt om. Jag får bandage runt mitt knä.

Vem bandagerar dig?

Min fru. Hon fixade det. Jag kan gå med en gå-pinne.

Vad gör du nu?

Jag sitter ner i köket. Min fru lägger sin hand på mitt huvud och säger: “Det blir bra”. Jag känner värme.

(Väntan med upplevelser. )

Vad händer? Vart är du nu?

Det är svart. Jag försvinner.

Försvinner du? På vilket sätt försvinner du?

Jag dör.

Hur gammal är du när du dör?

50 år

Ok ... ... gå tillbaka till början av den dagen. Gå tillbaka till dagen då du tar ditt sista andetag ... 3,2,1 ... du är där nu, berätta!

Jag ligger i sängen. I samma kök. Jag är sjuk. (mannen har små ansiktsryckningar nu). Knät blev aldrig bra.

Aha, så knät blev aldrig bra?

Nej.

Och vad känner du när du ligger i sängen och knät inte blev bra?

Kärlek och värme. Jag är inte rädd.

Så bra att du inte är rädd. Finns det någon annan där eller är du själv i rummet?

Min fru är där. Hon är ledsen.

Ta ditt sista andetag nu och beskriv vad som händer med dig sedan!

Jag är fridfull.

Jag är på väg uppåt.

Nu är jag vid molnen.

Så du är vid molnen nu. Berätta vad som händer när du fortsätter vidare!

Åhh ... här är samma folk från slaget!

Aha! Så här finns alltså dina motståndare från slaget också? Menar du dem som låg överallt?

Ja. Men alla ler. Det känns skönt.

Jag förstår att det måste kännas skönt!

Och om du ser på den du var i det livet, vilka insikter gjorde du då som kan vara viktiga att ta med in i det här livet du är i nu?

Att inte ta för givet!

Att inte ta för givet. Det är mycket klokt!

Ja, det kändes som om jag tog min fru för givet. Och sen lämnade jag henne. Jag har ont samvete för det.

Var du duktig på något speciellt i det liv du precis lämnat?

Jag var en duktig jägare. Bra på att rida.

Fanns det något negativt som är viktigt att berätta?

Att inte ta för givet!

(Reflekterar): Min fru hade samma egenskaper som min sambo har!

Så kan det vara. Vi återvänder alltid ... om och om igen.

Säger sen han spontant: Vi bodde i England.

I det här läget kallar vi in universella healers, personliga vägledare mm för att läka och hela och nu träffar mannen för första gången sin guide:

Kan du förnimma att någon eller några finns med dig nu?

Ja.

Bra. Det är din vägledare. Kan du beskriva den?

Det är en kvinnlig. Hon har brunt hår.

Väldigt bra! Hon finns med dig vart du än går. Det är din guide.

Det gungar nu. Jag har en varm känsla

Spontana reflektioner efteråt: Jag måste tänka på att inte ta min sambo och mamma för givet i fortsättningen.

Evas kommentarer:

Mannen har alltid haft ett starkt intresse för historia, särskilt medeltiden med medeltida musik, livsstil mm. Kan det intresset ha sitt ursprung ur det här livet?

Hans högra knä har även skadats i detta liv. Finns det ett samband? Har hans högra knä varit försvagat pga hästolyckan? Det kan låta märkligt för en del, men det kan vara så. Det är heller inte osannolikt att den försvagningen läks nu, men det återstår att se.