Fallbeskrivning 7: Man 50-55 år. Örn och flera glimtar ur Tidigare Liv.

Mina (dvs jag, Eva Milton) kommentarer och frågor i kursiv stil.

Beskrivningarna är mina minnesanteckningar med nyckelord och direkta citat från klienter under hypnos vilket förklarar den ibland inkorrekta svenska grammatiken och märkliga formuleringar.

Mannen sökte för stress och utbrändhet, men hade även en obekväm känsla i flygplan. Upplevelsen kretsar mycket kring flygande och lugn. Han är vid ett par tillfällen även lugn i flygplan.

Trots -eller tack vare, "fritt flyt" kommer inputs om lugn från olika håll, men också insikter om vad som är viktigt. Att inte kunna se ansikten är vanligt. Däremot förmedlas känslor och budskap tydligt. Mixen mellan nuvarande liv, Tidigare Liv och andra slags upplevelser varvas på ett typiskt ostrukturerat sätt.

Han befinner sig redan i hypnos när vi "kommer in":

Jag ser inget .. ... jo, nu ser jag träd. Det är stora tallar och jag tittar upp i himlen. Ser moln .. ... men nu ser  jag en stor raket fara förbi. Och stjärnor.  Nu kommer en ballerina som håller en pinne i handen. Hon flyger. Pinnen är ljus.

Klienten "flyter fritt" i upplevelser när följande kommer:

Nu står jag vid en dörr av 50-talsmodell.

Kan du öppna den dörren och titta in?

Ja, jag öppnar den nu. Det är en skolsal med bänkar. Ingen är där. Det är min skolsal. Här gick jag i första klass. Fröken i 1:an är så söt.

Bra, vad mer?

Nu ser jag en flicka som springer i luften. Hon har rosetter i håret. Det kan vara samma flicka som ballerinan, men jag kan inte se något ansikte. Jag får en bra känsla av henne.

Ser dova jordfärger, ett vattenhål och näckrosblad. Jag är 7 år.

Fortsätt!

Jag är på flygplan nu. Har en bra känsla , men jag har ingen ålder. Och inget mål. Det kommer en massa bilder. Bara gulliga bilder. Svävande bilder. Snabba bilder. Jag känner mig svävande.

Ser min första kärlek. Jag ser fler raketer nu, som Nemoteckade.

Sätt ner fötterna på marken nu.

Det känns som om jag ramlar framåt. Jag har långa fötter.

Dom är mer normala nu.

Vad står eller går dom där fötterna på?

Jag går på brun mark.

Brun mark? Vilket typ av brun mark?

Det är sand. 20 gr varmt. Solen skiner. Jag ser ut som Pinocchio. 

Vad kan du se mer?

Ett indiantält. Det är kväll. Jag är ung. Det brinner en brasa nära tältet. En vacker indianska kommer ut.

Vi håller varandra i handen. Förtroligt. Ej kärlek, mer som kamrater. Vi bara går. Jag känner mig stolt när hon tittar på mig (klienten suckar) Det känns bra!

Klienten inser plötsligt:

Gemenskap är viktigast!

Ja, det kan är viktigt med gemenskap. Vad händer sen?

Vi vinkar farväl och det känns inte fel. Ingen är ledsen. Jag flyger iväg. Ser jordfärger igen. Samma raketer mm.

Klienten vill plötsligt inte flyga mer så jag uppmanar: Landa nu! Han landar på sin gata i hemorten där han ser kyrkan och Konsum.

Jag är 7 år, har kortbyxor och keps och är på väg hem.

NÄSTA SESSION.

Berätta högt vart du är nu?

Jag är vuxen och flyger i flygplan (igen). Det känns lugnt o bra. Det är ett stort plan med många människor. Familjen är med. Jag ÄR ingenstans. Men det känns så lugnt.

(Eva kommentar: Här sker en viktig terapeutisk insikt, dvs upplevelsen av lugn i flygplan. För hjärnan är det ingen skillnad om det sker i fantasin, med mer konkreta terapeutiska metoder eller i verkligehten)

Bra. Njut av lugn en stund nu. Riktigt ta in lugn i alla delar av dig. Fysisk, mentalt, känslomässigt. Bara var! I lugnet nu. (Mannen sökte bla för utbrändhet som du kanske minns ...). Efter någon minut:

Nu ser jag en ängel med långt ljust hår. Hon är vit och lyser. Jag har aldrig sett henne men

hon känns ändå bekant.

Vad tror du att hon vill förmedla till dig? Varför är hon här nu?

Hon skänker en känsla av lugn.  Hon är ung.

Det är Din ängel, Klient! Hon är med dig och skänker dig lugn. (Han träffade en ängel förra sessionen)

Vad upplever du mer?

Jag tittar upp mot fönstret. Ett kyrkfönster. Vackert spröjs. Känner inte igen det fönstret.

Det lyser orange runt ängeln.

(tystnad och upplevelser)

Ser en herrgård uppifrån. Det liknar Versailles men jag känner inte igen det. Jag vill inte gå ner och utforska.

Du behöver inte göra det. Fortsätt där du är. Berätta vad som händer nu?

Jag far runt en massa. Det är abstrakt. Svårt; jag ser landskap nu. Jag är en fågel som flyger och jag tittar och ser min vinge. Den är brun. Är en örn.

Så kan det vara. Vad kan du se mer?

Jag ser ett vintrigt, konstigt hus. Det är ett ryskt hus. Gammaldags bilder kommer till mig. Ser herrgården.

Och nu ser jag ett par från 1700-1800-talet. En har en cykel. Det kan vara början av 1900-talet (årtalen kom spontant)

Ok ... Du då? Vad gör du?

Jag går på vägen. Kvinnan håller i cykeln. Jag har hatt och går på vägen tillsammans med henne förbi gröna ängar.

Vart ska ni någonstans?

Vi är på väg in till stan för att handla. Det är min käresta o jag.

Var någonstans är ni när ni är på väg till stan?

England. (svaret kom tvärsäkert och snabbt)

Har du ett namn? Vad heter du?

George (vart fick jag det ifrån??).

Beskriv omgivningen!

Ser ett stort hus. Vi är kanske tjänstefolk. Vet inte säkert. Hon skojar och är glad. Jag är kär i henne, Mary. 

Vi ska handla mjöl i staden "B" … ... ... Bounty. Det känns bra.

Klienten avbryter upplevelsen med:

-Nä, nu vill jag inte vara här längre.

Ok! Gå framåt ungefär 15 år i tiden och kliv in i en händelse 15 år fram i tiden!

Jag går med händerna på ryggen. Allt är bra. Jag har pondus.

Fortsätt längre fram! Så långt fram du kan. Hur gammal är du nu och vad händer?

Jag är 80 år och jag är ensam. Jag har haft ett bra liv.

Och lite längre fram, till den där sista dagen. Kan du beskriva vad som händer den sista stunden av den sista dagen?

Jag slutar att andas. Jag kan ändå se mina barn. Jag ser allt!

Jag tittar ner nu och ser vitt. Men det är svart här uppe.

Om George kunde säga något till dig som du har nytta av. Vad skulle han säga?

Lugn och harmoni är viktigt. Sök lugn och harmoni.

Utmärkt. Och precis nu. Vad känner du?

Lugn!!! Mycket lugn.