Fallbeskrivning 6

 

TIDIGARE LIV

Om livsresor du gjort men (trodde att du) glömt.

Fallbeskrivning 6. Kvinna 25-30 år

Mina (dvs jag, Eva Milton) kommentarer och frågor i kursiv stil.

Beskrivningarna är mina minnesanteckningar med nyckelord och direkta citat från klienter under hypnos vilket förklarar den ibland inkorrekta svenska grammatiken och märkliga formuleringar.

Denna fallbeskrivning är ytterligare en spontan regression av kvinnan i Fallbeskrivning 5.

I livet mellan liven återupplever hon stenbänken i trädgården och skriver kontrakt på Livsplanen som hon skapar tillsammans med sin guide. Hon möter även Jesus, beskriver dörren ut till nästa liv som blir väldigt kort men syftet är föräldrarnas fortsatta utveckling.

 

Kvinnan är redan i hypnos när vi "kommer in":

Berätta högt nu! Vad finn i din upplevelse precis nu?

Jag har riktigt ont i magen. Känner ångest.

 

Okey, det går säkert över snart, fortsätt andas med djupa lugna andetag medan du förstår mer om det!

Jag är på ett stort fartyg, ett skepp. Det är stormvarning och mörkt ute. Besättningen springer runt på båtens däck och binder fast lösa föremål. Jag är man.

 

Det är jag som är kapten ombord. Jag säger åt dem vad de ska göra. Jag litar på båten, vi har varit med om många stormar tidigare. Den är gammal och vi är på väg hem. Det är kaos på däck. Besättningen säkrar båten för att klara de höga vågorna. Jag mår inte bra så jag går till hytten och lägger mig på sängen och jag litar på männen.

 

Hur gammal är du nu ungefär?

Jag är i 30-årsåldern.

 

Utmärkt ... fortsätt!

Det får bära eller brista. Känner ingen större glädje längre. Mest tomhet.

Vi har last på båten. Det är ett handelsfartyg med viktiga grejer. Tyger och mat från orienten. Jag är trött och vill slå mig till ro nu.

 

Ungefär vilket år är du där på fartyget? Kan du beskriva dig själv närmare?

Det är början av 1800-talet. Jag har en vit, sliten skjorta. En V-ringad särk, marinblå byxor, mörkt kort hår. Har hunnit uppleva mycket, sett mycket. Jag har varit på flera ställen: Afrika, Indien och i Asien. Mina mannar litar på mig. Vi är ett bra team.

Nu blir vi hemma ett tag. Vi har varit borta länge – 2 år!

 

Vart är ni på väg?

Till England. Någon väntar på mig där hemma. En liten smal kvinna. Hon är dotter till en rik man. Vi är bortlovade till varandra och ska gifta oss. Hon är söt. är ett gott parti. Hon är lugn och försiktig. Jag gillar lugnet hos henne.Jag är rik därför att jag har tjänat mycket på resorna.

 

Fortsätt framåt till en viktig händelse nu!

Kommer till hamnen nu. Där står massor av människor som jublar och klappar händerna när vi kommer. Jag ser henne längst bak i folksamlingen. Hon har ett paraply som skydd mot solen. Jag ska stadga mig med henne. Vi har brevväxlat och jag sparade hennes brev i en låda i min hytt.

 

Alla är glada och klappar mig på axlarna. Känner mig nöjd. Det blir en befrielse att slippa sjölivet, men jag kommer att fortsätta arbeta med handel ”pappersmässigt”.

 

Jag kramar om henne. Vill beskydda henne mot allt. Hon är både glad och ledsen. Glädjetårar. Hennes pappa är där. Han välkomnar mig genom att vi skakar hand. Sedan kliver jag upp i deras droska och följer dem hem för att tvätta mig och byta kläder. Jag tar hand om lasten i morgon.

 

Berätta om resan i droskan!

Vi åker genom trånga gator med mycket liv och många människor. Vi kommer till ett stort vitt hus med grindar och dörr in. Jag börjar redan sakna sjölivet. Det känns instängt men jag har valt ett liv med henne nu. Hon heter Cornelia.

 

Vad kallar hon dig?

David.

 

Fortsätt framåt till en annan viktig händelse nu!

Vi har två barn. Jag sitter bakom mitt skrivbord. Vi har en flicka på 5-6 år och en pojke på 3.

 

Här dör jag! Jag får en hjärtattack nu och faller över skrivbordet där jag satt och skrev ett brev. Bläcket rinner ut över brevet och skrivbordet. Det kan verka skrämmande, men tiden är inne. Jag har hostat ett tag och hälsan var skral de sista åren, men jag var stark och stabil innan dess.

 

Hur gammal är du nu?

50 år. Dottern har flyttat hemifrån. Hon har träffat sin blivande make.

 

Är det någon annan närvarande när du får hjärtattacken?

Nej

 

Vem upptäcker dig?

Cornelia. Hon skriker och gråter. Tjänare kommer in. Läkare kommer och tar pulsen,men skakar på huvudet.

Det är sorgligt; det är för tidigt, men Cornelia klarar sig bra.

 

Berätta vad som händer i det ögonblick du lämnar din kropp!

Jag kommer till en jättestor port till himlen. Det gnistrar och glimmar. En jättestor man med en stor metallstav står där. Mannen är säkert 3 meter. Han slår staven i marken och dörren öppnar sig.

Människor kommer emot mig, välkomnar mig och är glada. Jag saknar fru och barn, men här är varmt och kärleksfullt.

Undrar nu ... vad gör jag här?

 

Stanna här en stund, det kan klarna. Du kan få svar. Berätta när du kan berätta!

En gammal man, som ser lite mer modern ut, med beige byxor, vit skjorta och stickad beige tröja över. Han har grått hår och är lika lång som jag är. Han är varm och godhjärtad. Är det farfar? Det ser inte ut som farfar, men det känns som honom. Det är i alla fall en släktrelaterad person. Han kommer emot mig och välkomnar mig, lägger armen om mina axlar och säger:

-Du får ett bra liv härnäst. Du träffar fru och barn igen.

 

Han presenterar mig för en gammal kvinna nu. Farmor!

En kort gumma med grått hår och förkläde. Hon är glad att se mig och omfamnar mig. Hon är stolt över mig.

 

Lite längre fram:

Nu är jag i trädgården igen.

 

Beskriv trädgården!

Här finns träd och grönt gräs. Där är stenbänken igen (samma som hon såg i Fallbeskrivning 5) och gångar för att inte störa naturen. Folk i klungor står och pratar. Här är harmoni. Tidlöst. Det är ett annat ljus här. Allt är ljusare. Färgerna är starkare. Gräset är grönare och blommorna har starkare färger. Alla bär ljusa kläder; vitt, beige, ljusgrönt.

(Evas kommentar: Många klienter har beskrivt precis detta; en trädgård/natur med betydligt starkare färger än vanligt).

 

Vad händer sen?

En man kommer. Det lyser mer om honom än om de andra. Det är ... ... det är ... Jesus!!!

Han kommer fram och tar mig i händerna och välkomnar mig. Vi ska ha fest. Folk kommer med brickor med frukt och vin.

Jesus säger:

-Du är en bra människa. Du har bra åsikter. Du var en bra man.

Jag känner mig hedrad och speciell. Det är inte alla som får de kommentarerna!

Jesus vill även ge mig några ord på vägen och fortsätter:

-Släpp grubblandet! Låt saker komma och gå. Känn tillit!

 

Han vill belöna mig för att jag var en god människa. Jag ska få något extra i nästa liv. Jag kämpade för rätt saker. Jesus ger sig av men vi fortsätter att fira. Här är jättemånga. Det är en enorm plats.

Alla har nått någon grad av upplysning här och kan bli guider.

Vi förs till en annan sal innan nästa jordeliv. Den har en annan utgång. Det finns flera olika utgångar. Man kommer in på ett ställe och går ut på ett annat.

 

Hur vet man när man ska gå ut?

Man blir kallad av sin guide. Vi diskuterar vad man behöver jobba med. Vad vi måste utsättas för, för att utvecklas. Vi går alltid igenom Livsplanen innan vi går ner på jorden. När vi kommer ner minns vi inget av detta.

Man kan ångra saker. Jordelivet är tungt. Det är en annan atmosfär här uppe och man går med på för mycket här (Livsplanen) för att det känns positivt, men man får aldrig mer än man klarar av.

Vi gör ett kontrakt på Livsplanen.

 

Beskriv vad som händer när du går ut genom utgången (På väg in i nästa Tidigare Liv nu):

Stora dörrar öppnas och det blir väldigt ljust. Farmor, farfar och guiden vinkar av mig innan jag sugs in i en ljustunnel och förflyttas snabbt ... nu är det mörkt. Jag ligger i någons mage. Det känns tryggt. Detta är Jesus’ belöning och jag kommer att få ett bra liv. Jag känner mig självsäker och lugn och litar på Jesus och guiderna.

 

Det blir kallt. Jag är förlöst och är nu en liten pojkbebis i pappas armar. Han har märkt hår och mycket hår. Han lämnar över mig till mamma som är så glad att hon gråter när hon håller mig. Jag får mycket kärleksfulla föräldrar. Är i mammas famn nu och jag har slutat skrika. Ligger och kikar lite.

 

Vad ser du när du "kikar lite"?

Ett sjukhusrum. Vitt. Läkarna ler. De ser nöjda ut. Allt har gått bra. Det blir ett lugnt och bra liv.

 

Klienten tystnar en stund (upplever) och säger sedan:

Det händer inte så mycket mer, men jag dör ung.

 

Sett från det här högre perspektivet; kan David ge dig några ord på vägen?

Ja, lev som du lär. Det lönar sig att vara rättvis och empatisk. Det lönar sig att ha tålamod och visa respekt. Sen säger han något om inre styrka och att stå fast vid sina åsikter för att vinna respekt.

Han pratar om ensamhet och säger något klokt.

 

Klienten funderar ett slag och säger sedan:

Jag ska undvika människor som får mig att känna mig ensam. Nyckeln finns här (klienten pekar på sitt hjärta). HÄR finns friheten.

DU själv är den enda som kan befria dig. Du bär på nyckeln.

 

Vad vill du säga till dig själv i det där livet innan du tar farväl?

Jag är stolt. Jag är tacksam för råden! Jag är tacksam för att hans själ är i min kropp.

Efter hypnosen berättar klienten mer om varför han dog ung:

Mitt korta liv var mycket bra.

Jag kom ner i det här livet för att utveckla mina föräldrar. De skulle lära sig av sorgen.

Evas kommentarer:

Kvinnan är lättad och tacksam efter den starka och mycket andliga upplevelsen.

Nibh sapien amet taciti lorem magna sodales quia